Den tid då du blir ställd åt sidan

Från den förra bloggen, en text som ständigt är aktuell för någon:

Vid sidan av livet. Aldrig trodde du att du skulle hamna där, och ändå…
Något hände som gjorde att du blev avskuren ifrån ditt sammanhang, det nära, det kära. Du ställdes åt sidan och fick nöja dig med att se på utan att kunna delta. 
 
Du lär dig mycket då, av att betrakta det som du förut var en del av, av att tvingas se dagarna gå utan att kunna delta i livet så som du kunde förut. Du lär dig  mycket, men om du hade kunnat välja skulle du ha låtit bli. När dörrarna stängs och du står utanför, då vill du inte lära, inte fyllas av insikter och embryot till något som längre fram kommer att växa till vishet. Du vill bara banka dina händer blodiga mot porten för att få komma in igen, för att få vara del, få landa i det välkända trygga, för att slippa vara instängd i dig själv. 
 
Under en sådan tid prövas det som är äkta i dig. Du sållas, det som är gott och värt att behålla skiljs från det som bara är skräp. Du ville inte, du valde inte de stängda dörrarna, men om du vågar stå kvar så kommer det som är äkta att renas och bli starkare. Du ser vad du kan vara utan och vad som inte går att avvara, du formas och förbereds för den dag då dörrarna öppnas och du än en gång kan delta i det liv du trodde att du hade förlorat. 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: